Imorgon ska jag på mitt första dop och jag är så himla nervös ! Senast jag var på dop var när jag var 14 barre och skulle döpa mig inför konfirmationen, som jag för övrigt hoppade av.

Ångesten av att träffa så himla mycket folk är galen alltså. Klump i magen och kallsvettas. Men jag har bestämt mig ! Jag SKA gå och inte göra folk besvikna som vanligt. Jag ska göra det för mig. Kan behövas.

Hela patricks släkt kommer vara där och min lådsasfarfars släkt. Ganska mycket folk med andra ord..

Wish Me Goodluck , break a leg... Anything really ;-)

Socialfobin kommer vara på topp i guess :s

Nu ska ångestmonstret försöka sova !
Nattinuffsan :-*

Det värsta som finns är när vänner får "vargen kommer" syndromet. Ständigt får man höra om en dum kille som inte är bra, så ska man hjälpa och trösta och ge råd.

Även om du som vän försöker och tror att vännen lyssnar så är det samma visa nästa vecka.

-han slog mig
-vi har gjort slut
-han/hon har vart otrogen
-Jag blir inte uppskattad

And so on...
Tillslut orkar man faktiskt inte mer. Ok klart man ställer upp men man kan inte puttenutta hur länge som helst.

Och att alltid sätta killen/tjejen före vännerna funkar inte hur länge som helst .. Tillslut tröttnar vännerna och slutar höra av sig...

Be a true true friend back sometime!